Startsida / Nyheter / Drivkraft och samarbete – ledord på årets Mälarting

Drivkraft och samarbete – ledord på årets Mälarting

Ekonomisk tillväxt och regionens ansvar i ett osäkert politiskt landskap präglade debatten på Mälartinget. Samtidigt firades ett framgångsrikt 25-årigt samarbete i regionen.

Drivkraft och samarbete – ledord på årets Mälarting

Ekonomisk tillväxt och ett osäkert politiskt landskap präglade debatten på Mälartinget. Samtidigt firades ett framgångsrikt 25-årigt samarbete i regionen.

Över 300 beslutsfattare hade samlats i Stockholm för årets Mälarting där drivkraft och samverkan stod i fokus.

Ingrid Wallin Johansson, makroekonom på Swedbank inledde med att visa upp en positiv bild av såväl den globala som den svenska ekonomin.

– Hade jag stått här för fyra-fem år sedan hade jag sagt att det inte ser så bra ut ekonomiskt men att det finns stora förhoppningar att politikerna fixar det. Nu är läget det omvända. Ekonomin pekar uppåt på bred front medan vi på nedsidan har de politiska riskerna, sa hon.

Hon pekade även på den starka ekonomin i Stockholm-Mälarregionen där både arbetsmarknad och tillväxt är starkare än i riket som helhet.

– Men arbetsmarknaden är tudelad, även om antalet sysselsatta växer så ökar också arbetskraften och det finns stora skillnader mellan utrikesfödda och inrikesfödda, och det är utbildningsnivån som är den stora förklaringen till skillnaderna, sa Ingrid Wallin Johansson.

Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionen i Sverige, förmedlade en lite dystrare bild och pekade på de strukturella utmaningar som Europa står inför.

– Vi har en ganska svag tillväxt i ett globalt perspektiv och en hög arbetslöshet i många länder. Återhämtningen efter finanskrisen har också varit väldigt ojämnt fördelad med höga sociala kostnader som följd.

Den turbulenta politiska samtiden togs upp av flera talare

Jenny Madestam, universitetslektor vid Södertörns Högskola, som forskar kring politiskt ledarskap, såg trender mot ökad polarisering i ett antal aktuella val.

– Det är vi mot dem och en stark rörelse av anti-etablissemang där många tycker att de där uppe, politikerna, inte förstår hur vanligt folk har det. Det gäller både Trumps kampanj och Brexit, menade hon och pekade på att samma trender även finns i Sverige.

En undersökning från Novus visar exempelvis att 80 procent av de tillfrågade håller med om att politikerna blivit allt mer avskärmade från väljarna och en majoritet tycker också att politikerna inte lyssnar på sina väljare.

Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom vid Stockholms Handelskammare ville nyansera bilden av Stockholm-Mälardalen som en internationell region. Han pekade på att handeln med Norge är 750 gånger större per capita än handeln med Kina och att bara tre av hundra Stockholmsföretag exporterar.

– Vår missvisande självbild är också ett hot mot utvecklingen. Vi är inte så internationella som vi kanske tror.

Handelskammaren har tillsammans med en rad andra aktörer tagit fram en strategi för internationalisering som ska göra regionen mer global. Ett av förslagen är att införa talangvisum för att locka globala talanger att komma hit.

– Man ska inte behöva ett konkret jobberbjudande för att komma hit och prova sina vingar, sa Andreas Hatzigeorgiou.

Det storregionala samarbetet och Mälardalsrådets 25-årsjubileum stod också i fokus på Mälartinget. Maria Nimvik Stern, generalsekreterare i Mälardalsrådet, konstaterade att infrastrukturfrågorna sticker ut i samarbetet men att man även engagerat sig i såväl vattenfrågan och kultur, som näringslivsutveckling och teknikcollege.

– Mycket av arbetet har också gett ringar på vattnet i form av nya samarbeten, nätverk och mötesplatser.

Den stora framgången har dock nåtts med En bättre sits där storregionen framträtt med en röst gentemot staten när det gäller satsningar på infrastruktur. Något som Kristoffer Tamsons (M) och Bertil Kinnunen (S), ordförande respektive vice ordförande i En bättre sits också kunde framhålla.

– Samarbetet inom Mälardalsrådet har tjänat regionen väl under lång tid. Att vi har kunnat samla tankar och idéer kring målbilder och visioner och utveckla dem till handfasta konkreta åtgärder förankrade i vardagslivet som gör vardagen lite enklare för alla oss som bor här, sa Kristoffer Tamsons (M).

– Vi har utgångspunkt i medborgarnyttan, infrastrukturen är inte ett mål i sig utan ett medel för att skapa förutsättningar för trafik och rörlighet i regionen, något som i sin tur skapar en bättre vardag för alla som arbetar och verkar här, konstaterade Bertil Kinnunen (S).

De framhöll även den storregionala systemanalysen som ett konkret exempel på lyckad samverkan, där sju län har tagit gemensamma mål för transportsystemetoch som skapar förutsättningar för bostäder, talangrekrytering och möjlighet till utbildning.

Erika Ullberg (S) som talade om Mälardalsrådets väg framåt poängterade att samarbetet i Mälardalsrådet är vad vi gör det till. Det bygger på frivillighet och att vi ser en gemensam nytta av att samverka och utbyta erfarenheter.

– Den röda tråden i samarbetet har varit infrastruktur och det ska vi bygga vidare på, men jag tänker också på kompetensutveckling där våra lärosäten har en nyckelfunktion och där Mälardalsrådet kan bidra till att skapa möten mellan akademi, näringsliv och politik, sade Erika Ullberg (S).

Deltagarna i Mälartinget kunde själva ge inspel kring vad regionen behöver samarbeta storregionalt kring. Även här stack infrastruktur ut som den viktigaste frågan, tillsammans med vattenfrågan och integration. Dessa inspel tar styrelsen med sig för diskussion inför kommande verksamhetsplanering.